Alarmerande ungdomsrapport: Samhället måste bry sig
Slutsatsen i Unga i arbetslivets rapport “Unga som varken arbetar eller studerar – hur många är de och vad gör de?“ är att samhället bör bry sig om vad ungdomar i sista tonåren, 16-19 år, gör. Det rör sig om 13 000 unga som samhället har noll koll på!
Antalet unga som varken arbetar eller studerar ökar kraftigt i antal. 2008 räknades 82 000 ungdomar som vare sig arbetande eller studerande; en ökning med 17 000 mot föregående år (2007). 37 000 av dessa har samhället ingen som helst koll på vad dom gör eftersom de befinner sig utanför statistiken.
Den alarmerande rapporten från Temagruppen Unga i arbetslivet visar att okunskapen är total om vad 13 000 av de yngsta sysselsätter sig med, det vill säga tonåringar i åldern 16–19 år.
– De som varken arbetar eller studerar i åldersgruppen 20–25 år finns i olika stödstrukturer inom kommun och stat. Men om vad de som är i åldersgruppen 16-19 år gör vi vet inte särskilt mycket, säger Ungdomsstyrelsens generaldirektör Per Nilsson.
Antalet var markant lägre 2007 då antalet 16–19-åringar vars aktivitet var okänd uppgick till drygt 7 000. I åldersspannet 20-25 år var antalet 19 000. Det motsvarade 52,8 respektive 26,9 procent av dem som varken arbetade eller studerade.
Utsatt situation
I rapporten påpekas att "inom denna grupp finns troligen både unga som befinner sig i en utsatt situation och unga som inte alls gör det".
Andelen ökade året därpå, 2008, till 69,6 respektive 56,8 procent. Skillnaden härvidlag mellan pojkar respektive flickor skiljer sig bara ett par procentenheter.
Med stöd från Europeiska socialfonden (projektet löper från 2007-2013) har flera myndigheter och organisationer kunnat samverka. Dessa är: Arbetsförmedlingen, Communicare, Försäkringskassan, Skolverket, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och Landsting samt Ungdomsstyrelsen.
– Det är åtta år sedan vi först fick en indikation på gruppens storlek genom utredningen Unga utanför. Det finns inga tecken på att gruppen minskat i storlek sedan dess, säger Per Nilsson som förutom att han är generaldirektör för Ungdomsstyrelsen också är ordförande i högnivågruppen för Temagruppen Unga i arbetslivet.
Mörkertal
Det finns utrymme för mörkertal i rapporten. Sätten att räkna är olika och därför förekommer flera olika siffror som beräknats på olika sätt. Temagruppen anser att det är viktigt att kunna följa gruppens storlek för att veta vilka behoven är, men också för att avgöra om stödet till unga ger resultat.
Därför har en ny gemensam modell tagits fram. Den kan komma att föreslås till regeringen som ett förslag till en nationell beräkningsmodell för gruppen unga som varken arbetar eller studerar.
2009 tillkommer nya uppgifter som ska läggas till och då ska också modellen kvalitetssäkras i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB. Förutom att ungdomarna inte är registrerade på någon utbildning har de inte tagit emot studiemedel eller haft en inkomst som överstiger ett prisbasbelopp (40 300 kronor 2007 och 41 000 kronor 2008). De har heller inte deltagit i SFI (svenska för invandare) mer än högst 59 timmar, de har inte heller arbetspendlat till Norge eller Danmark.
I rapporten sägs att ”en hög andel utanför arbete och studier bland unga 20-25 år reser frågan om en förhöjd ålder för informationsansvaret”. Dock är gruppen större bland de yngre (16-19 år) ”vilket talar för att någon verkligen bör informera sig om vad de gör”.
Med andra ord: Att samhället bryr sig.
Robert Sandström
Fotnot: Rapporten diskuteras vid ett frukostseminarium 7 mars i IOGT/NTO-huset på Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm. Inbjudan och program. Anmälan senast 4 mars till jacob.schulze@faceeurope.se.
Fakta: Totala antalet unga i åldersgruppen 16-25 år var 1 176 523 2007 och 1 209 434 2008. Av dessa var 572 751 flickor och 603 772 pojkar 2007 och 588 939 respektive 620 495 2008.
Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.
Kommentarer